The Fighter (2010)


p8175505_p_v8_aa.jpg

Titel: The Fighter

År: 2010

Genre: Biografi, Sport, Drama

Längd: 116 min

Regissör: David O. Russell

Skådespelare: Mark Wahlberg, Christian Bale, Amy Adams

imdb_46x22 7,9 /10

Handlar om boxaren Irish Micky Wards osannolika väg fram till världsmästartiteln i lätt weltervikt. Hans Rocky-liknande framgång handleddes av hans halvbror, Dicky. Dicky, som tidigare också var boxare, är Irish tränare efter att han har lyckats vända sitt liv efter att nästan ha knockats av droger och kriminalitet.

ULTIMAT RISE-AND-FALL FILM

In den här berättelsen får vi först och främst följa boxaren Micky Wards, men vi får också lära känna hans styvbror Dicky Eklund. Jag älskar berättelsen i sig, och vi får se hur en boxares privatliv kan påverka hans karriär. Micky förlitar sig förmycket på hans familj, speciellt hans bror Dicky. Det i sig är ett misstag, då hans familj verkar inte bryr sig om hans karriär. Dicky knarkar, och modern till de båda bryr sig bara om pengar och sätta Dicky på en piedestal. Dicky är en före detta mästare som fastnade i en ”drog-cirkel”. Han var den första av barnen ”att lyckats”, så deras mamma håller sig kvar vid tanken att Dicky kommer återvända till boxning. Allt som allt, är berättelsen underbar och man får insikt på vad varje karaktär tänker. Man måste se filmen för att förstå.

Skådespeleriet var väldigt konstnärligt och extraordinärt från alla i casten. Det fanns ingen skådis som jag störde mig på, eller förstörde handlingen på någonting sätt. Jag gillar speciellt Christian Bale, och hur han anpassade sig för att uttrycka sig konstnärligt över hur karaktären såg på livet, och vad som är prioriteringar. Jag tyckte att hans karaktär var bara jobbig i början, men efter man fick se ett klipp på de riktiga personerna bakom karaktärerna, så såg jag att Christians karaktär var precis som den riktiga Dicky. Wahlberg och Amy Adams, gjorde som vanligt ett bra jobb, och detta är ingen film som faller in bland deras sämre.

David O. Russell, gjorde ett utmärkt jobb när han dirigerade det här projektet. Det är en rödtråd som går igenom hela filmen, och scenografin hjälper verkligen till med det. Jag gillar speciellt scenerna i boxningsringen, scenografi är så välgjord att man får den där kliché boxningskänslan när man se det. Det kändes i vissa bitar som en riktig match. Jag blev känslosamt motiverad i karaktärerna, och jag ville att det skulle gå bra för dem. Detta är ett tecken på att man har lyckats med en film, när publiken blir känslosamt motiverade i karaktärerna. De gjorde ett underbart jobb med att berätta den här rise-and-fall berättelsen om Micky Ward, och hans bror. Filmen är värd sina Oscars-vinster, och jag tror verkligen att folk kommer älska den här filmen, om man ser den. Såklart är ingen film felfri. Det finns vissa minus med filmen, men jag skulle säga att man fastnar för lätt i filmen, för att bry sig om de små felen. Ett fel, är att filmen inte är allt för unik. Vi har sett fighters som har kämpat för att nå sitt mål innan, men det är inget man tänker på när man ser den här filmen. Filmen är en stor rekommendation.

betyg 4 av 5

 

Galleri | Det här inlägget postades i Alla Inlägg, Betyg 4 av 5, Biografi, Drama, Filmens betyg, Filmer, Filmer 2010, Inlägg, Richie's inlägg, Richie's Recensioner, Sport och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.