Hundraettåringen som smet från notan och försvann (2016)


mv5bmtu3mze1mzc0m15bml5banbnxkftztgwmtg4njg0mdi-_v1_sy1000_cr007071000_al_

Titel: Hundraettåringen som smet från notan och försvann

År: 2016

Genre: Komedi | Äventyr

Längd: 108 min

Regissör: Felix Herngren, Måns Herngren

Skådespelare: Robert Gustafsson, Iwar Wiklander, David Wiberg

imdb_46x22 6,4/10

Allan Karlsson och Julius Jonsson är rastlösa på Bali. Men när det bjuds på den oförglömligt goda läsken Folksoda blir det fart på gamlingarna. Uppföljaren till Hundraåringen bjuder på ett nytt, fantastiskt kapitel om Hundraettåringens osannolika liv.

BÄTTRE ÄN FÖRSTA FILMEN

Som start måste säga att denna film var förvånansvärd bra. Jag såg första filmen förra året på juldagen, och var inte helt imponerad. Det var en av de bättre svenska filmer på senare år, men ändå inte tillräckligt för min smak. När jag gick in i biografen den här gången, hade jag inte allt för mycket förhoppningar, men den här gången lämnade jag salongen nöjd, och relativt imponerad.

Jag hade inga problem med skådespeleriet i originalet, och inte här heller. Det är samma grupp skådespelare, men också några nya ansikten. Alla gjorde ett utmärkt jobb, med att sälja in trovärdigheten. Robert Gustafsson, som spelar gamla gubben Allan, var verkligen imponerade. Sättet han behärska hans karaktär, är guldbagge-nominerade enligt mig. Komikern Robert Gustafsson fanns inte i mina tankar under de 108 minuterna i salongen, han var enbart Allan Karlsson för mig. Även när jag såg honom som ung (medelålder) tänkte jag inte heller på vem han egentligen var. Jag bara satt ner och njöt av de rackartyg och galenskaper som hans karaktär skapade. Som sagt, gjorde alla skådespelare ett bra jobb, men det var han som verkligen sålde hela konceptet för mig.

Manuset var också enligt mig en förbättring från förra året. Först störde jag mig verkligen på filmens katalysator, alltså att det nya äventyret startade på grund av en flaska Folksoda, som verkar ha ett bättre beroendeframkallande än de flesta droger idag. Det kändes svag från början, och satt mig i en dålig sinnesstämning för ett tag. Men desto djupare vi kom in i filmen, desto mer började jag förstå. Med alla galna flashbacks och knäppa sidokaraktärer, får man en bra kontrast till vem Allan är. Han lever inte ett normalt liv, har aldrig gjort det.

Det är inte bara han som gör det, alla verkar vara helt från vettet, från sur tanten på äldreboendet till politiska ledare. Vi får bra exempel på detta i denna och förra filmen, men det är nu allting faller på plats. De har verkligen försökt utveckla hans karaktär och historia i den här filmen, samtidigt ha samma galna äventyrsanda som originalet. När man lever i sådan värld, är det ganska uppenbart att även de små sakerna kan leda till nya stora äventyr. Den enda kritik jag kan finna med manuset, är namnet på filmen ”Hundraettåringen som smet från notan och försvann”.

 Jag vet inte om det fanns med i manuset från början, och de helt enkelt klippte bort det, men de gick inte djupt på att han smet från någon nota. När karaktärerna Allan och Julius bestämmer sig för att ge sig ut på äventyr, efter det legendariska receptet på Folksoda, ställer dem sig upp och bara går iväg.

Julius säger bara att de ska strunta i notan, och ingen annan karaktär verkar inte heller bry sig. De blir inga konsekvenser för dem, eller någon kypare som jagar dem. Filmen var fortfarande underhållande, men jag tycker att de kunde utveckla den situationen mer, exempelvis att en kypare jagar dem när de åker iväg på mopeden, eller att de tillslut får notan hemskickad i slutet. I alla fall någonting som får berättelsen att leva upp till sitt namn. I första filmen hoppar Allan ut genom ett fönster, och som konsekvens fick vi se sura kärringen som jobbar där, reagera över hela situationen. Detta var en miss i uppföljaren, men fortfarande inget som förstörde hela upplevelsen.

Utmärkt jobb med hela produktionen. Förhoppningsvis vinner maskörerna, en Oscar det här året. Jag rekommenderar den här filmen stort att se efter man har sett originalet.

betyg 4 av 5

ENG REVIEW

one-hundred-one-year-old-who-batter-from-the-bill-and-disappeared-2016-review

Galleri | Det här inlägget postades i 2016, Alla Inlägg, Bloggens Recensioner, Filmer, Filmer 2016, Filmrecensioner, Genre, Inlägg, Komedi, Richie's inlägg, Richie's Recensioner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.