Baby Driver (2017)


baby-driver-poster

Titel: Baby Driver

År: 2017

Genre:  Action, Kriminalare, Musik

Längd: 112 min

Regissör: Edgar Wright

Medverkande: Ansel Elgort, Jon Bernthal, Jon Hamm

imdb_46x22 8,2/10                                                     

En begåvad flyktbilsförare tar musiken till hjälp för att bli bäst på det han gör. När han en dag möter kvinnan i hans drömmar ser Baby en chans till en sista flykt, denna gång från sitt liv som kriminell. Men ledaren för ett brottssyndikat har andra planer för Baby och snart tvingas han, med livet, kärleken och friheten som insats, ta del i en stöt dömd att misslyckas.

MEST UNDERHÅLLANDE FILMEN I ÅR, HITTILLS

SPOILER VARNING.
(Rekommenderar att se filmen innan man läser denna recension).

Detta är enligt mig, Edgar Wrights bästa film hittills. Den är seriösare än hans tidigare filmer, men har fortfarande hans komiska ton. Jag satt emotionellt indragen ända fram till slutet.

När det kommer till manuset, är det ohyggligt svårt att hitta något man inte gillar. Jag måste säga att berättelsen kan vara rätt förutsägbar, men det är inte ofta eller förstör filmen. Med positionen som också manusförfattare, finner Wright många sätt att överraska oss som publik. De som har sett filmen till slutet, vet vad jag menar. Ut med tidslinjen som vi får följa huvudkaraktären Baby, blir karaktärerna runt om honom, mer lyhörda och vi får se deras sanna sida. Ett bra exempel är karaktären Buddy, som är rätt tillbaka dragen i jämförelse t.ex. karaktären Bats. Jag förväntade mig att Bats skulle vara den enda antagonisten som Baby skulle behöva slåss mot för att äntligen få sin frihet från de kriminella livet, men så slutade det inte. När Baby förstör flyktplanen samtidigt dödar Bats och även Darling (Buddys Fru), då får vi äntligen se den ilska och törst för blod Buddy verkligen har. Han tar perfekt över Bats plats som filmens huvudantagonist. Man kan argumentera att Darling och Doc borde fått mer rum att flexa sina antagonist-muskler. Jag välkomnar den idén och hade säkert gillat att se det, men jag tycker ändå att manuset är nästintill felfritt som den är nu.

Förutom de trogna karaktärerna, måste jag påpeka Wrights sätt att leda berättelsen. Allt vi ser karaktärerna göra (speciellt Baby) får en reaktion/konsekvens, antigen för det bättre eller sämre. Ett bra exempel är Babys vänliga handlingar mot civila under rånen. Han ger damen sin väska när han blir tvungen att sno hennes bil och han varnar även en annan kvinna som jobbar i receptionen på postkontoret som de ska råna. Han signalerar åt henne att inte gå in. Alla hans goda handlingar hjälper honom i slutändan när han åker fast och damerna vittnar mot honom. De nämner vad han har gjort och påpekar att han är bara en ung kille som har råkat hamnat i den kriminella världen. Detta såklart ger honom ett mildare straff.

En vanlig biobesökare kan överse de små detaljerna, eller helt enkelt inte bryr sig om det. Men för vi som är filmfantaster och/eller drömmer om att jobba inom filmbranschen, är detta en viktig läxa. Allt från de spännande jaktscenerna, de absurda karaktärerna till den drivande berättelsen. Precis som Wrights karriär, rör sig manusets handling framåt – i full fart.

När det kommer till skådespelarna, var de fantastiska i deras sätt att förmedla denna absurda värld, som vi i publiken blir indragna i. Det var inget enastående (prisvinnande) framträdande, men det passade tonen. De kändes som skurkar i en serietidning, speciellt Jon Hamm, Eiza González och Jamie Foxx. När det kommer till Kevin Spaceys karaktär kändes som Frank Underwood under täckmantel – vilket inte är en dålig sak. Det gjorde ont i kroppen att se Spacey bli överkörd i slutet.

Det var bara Ansel Elgort och Lily James som fick flexa sina skådespelarmuskler, utanför serietidnings tonen som de andra. Jag har alltid varit ett fan av filmskurkar så jag kan tyvärr inte peka ut vilka skådespelare som gjorde bäst jobb. Även om Elgort och James fick mer möjlighet att visa och utveckla känslor, drogs jag ändå väldigt mycket till resten av gänget. Alla gjorde helt enkelt ett superbt jobb.

Avslutningsvis vill jag diskutera produktionen i allmänhet. Jag tycker först och främst att scenografi och val av inspelningsplatser, var väldigt bra. Stunt-gänget bakom jaktscenerna förtjänar också en applåd för deras insatts. Detta var de mest realistiska jaktscenerna jag har sett på ett bra tag. De kändes inte lika kontrollerade som de typiska jaktscenerna man ser i Hollywood – vilket är underbart. Jag kände mig väldigt orolig och driven när jag såg deras galna körning. Detta är något som alla andra regissörer behöver notera – att perfektion inte är spännande. De ska kännas som att karaktärerna är konstant i fara, då är vi som publik mer indragna i berättelsen. När det kommer till kameraarbetet, finns det lite saker att ändra enligt mig. Ibland skakade kameran för mycket i vissa scener. Ett bra exempel är mot slutet då Baby flyr till fots från polisen. Jag tyckte att det blev svårt att se vad som hände. Effekten med skakigheten kan vara kvar, men jag skulle uppskatta mer om det inte var lika kraftigt eller hastigt, som det är nu.

Sista saken som jag skulle vilja påpeka är längden på sista akten. Den kändes lite väl för lång och jag trodde vid flera tillfällen att filmen var slut. Jag hade trimmat ner längden lite, just vilka delar vet jag inte men jag tycker dock att det behövs. Oavsett de få problem som Baby Driver har, är detta enligt mig den bästa filmen hittills i år. Detta är inte den mest imponerande filmen, men den är den mest underhållande och klyftigaste. Man behöver inte fundera på det man har sett – utan det tas in direkt. Jag rekommenderar den stort för alla sortens filmfantaster. Även om man inte är för action-liknande filmer, är det värt att ge den en chans.

 

betyg 4 av 5

Galleri | Det här inlägget postades i Action, Alla Inlägg, Betyg 4 av 5, Bloggens Recensioner, Filmens betyg, Filmer, Filmrecensioner, Genre, Inlägg, Kriminalare, Richie's inlägg, Richie's Recensioner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.